Eftersom resestickningen fortfarande är på resa utan mig och spiralsockan låter som ett klockspel blev det en tur till garnaffären vid Odenplan innan semester med kongress på Åland. Jag köpte Tildagarn och kompletterade med lite rundstickor av olika sort. En fast stålsticka som låter lite mer (men inte lika mycket som fem klingade stålfyror), en utbytbar kolfiber som är lite tystare och lite kärvare, en av den nya sorten mycket kort rundsticka.
Garn: Tilda färg 35 (orange) och färg 86 (grönt) från Svarta fåret.
Stickor storlek 3 mm: Rundsticka 40 cm Knitpro ihopbyggd av kabel och korta kolfiberspetsar. Rundsticka 40 cm (med som reserv, aldrig uppackad). Rundsticka 20 cm. 5 Strumpstickor 20 cm Drops i metall. Strumpstickor i trä troligtvis Knitpro (också reserv och inte använda den här gången.)
Mönster: Svarta fåret Art nr 901-73 Jordgubbsmössa
Projekt, en bärmössa. Bara räta maskor runt runt i en evighet tills det kommer till toppen med blad och flerfärgsstickning och intag. Går utmärkt att sticka i halvmörkret på olika föredrag. Speciellt om man väljer en ljus färg på mössan.
Några ord om garnet. Tilda är ett blandgarn som består av 50% bomull och 50% akryl. Den färdiga mössa blir en ganska lätt vår- och höstmössa eller något att ha på barnet kalla sommarkvällar eller när någon kräver mössa på barnet. För att ha en så hög akrylhalt har garnet dessutom väldigt mycket av bomullsgarnets negativa egenskaper. Det har en viss tendens att blekas i solljus. Jag har ett nystan som legat i framme inomhus men i solljus som är betydligt mörkare på skuggsidan än den sida som legat mot solen. En annan av bomullsgarnsegenskaperna är tendensen att tråda sig. Jag har inga problem med det längre när jag stickar men det ställer till problem som jag försöker virka i garnet. Det kan vara en bra idé att prova om man klara av att sticka i det medan man kan kan skaffa nytt garn och inte göra upptäckten när man sitter i en sommarstuga ute i skogen eller på en ö att det inte funkar. Det känns också förhållandevis stumt att sticka i men det färdiga resultatet blir inte så stumt som 100% bomull brukar bli för mig. Även stickfastheten skiljer sig från hur jag brukar sticka jämfört med vad det står på garnet. Normalt stickar jag ungefär angiven stickfasthet eller något hårdare. Jag stickar alltid aviga maskor lösare och räta maskor hårdare så enbart rätstickning borde bli mycket hårdare men här blir det lösare än angiven stickfasthet för mig. Nu bryr jag mig inte om att försöka rätta till med stickor eller antal maskor för att få en mössa som passar på ett huvud av viss storlek. Mössan får bli så stor som den blir och sen får jag välja användare efter det.
Något om stickorna. Jag hade alltså en hel arsenal med stickor med mig. En av de första Ålands kongresserna jag var på hade stickning-virkning-garn som sidotema. Där fick vi lära oss att det ok att sticka under programpunkter men man ska helst sticka med trästickor då de låter mindre än metall. Till kongressen efter skaffade jag mig en rundsticka med träspetsar. Den lyckades jag bryta av lördag kväll men en kongressdag kvar och alla affären stängda på grund av helgdag. Den var av typen utbytbar sticka, innan jag olyckligt hade av spetsade han jag drabbats av att den den ena spetsen gängade ur och garnet fastnade. Så metall eller inte ensticka som inte plötsligt går av på grund av en eller annan anledning är en bra backup. Jag gjorde en bedömning att den korta rundstickan skulle låta mindre än fem strumpstickor. kulle någon ha bannat mig riktig ordentligt hade jag trästickor med i reserv att byta till.
Sen kan man ju alltid råka ut för att någon tycker illa om att man stickar på deras föredrag. De personer ska veta att jag minns det jag hör och stickar in det i stickningen. Den här stickningen är full av berättelser om hur personer lärde sig läsa, mystiska hissar och mystiska hus i skogen, vilka man får lura och så vidare. Dessutom håller stickningen mig vaken om du skulle vara en väldigt tradig föreläsare.