Det som skulle bli en lättsam nöjeskurs tillsammans med min väninna med lite tips o h trix för mig som är falsk nybörjare utvecklas mer och mer till något helt annat. Min väninna hoppade av kursen innan den den började och kvar är jag på en nybörjarkurs som inte alls är så enkel som jag trodde.
Jag förstår vitsen med att inte dela ut mönstret till nybörjare för att inte avskräcka. Det innehåller säkert begrepp som öhpt och förkortade varv. Vid avslut när vi förhoppningsvis har en färdig tröja på oss kommer vi att få mönstret som utskrift för att ta med oss hem. Då vet vi hur aviga maskor, öhpt, ökningar och så vidare går till och kan åstadkomma en till tröja på egen hand.
Vi får alltså informationen muntligen vid varje träff och förväntas anteckna det viktigaste. Det är också väldigt mycket praktiskt visade förstås. Första gången får vi ett (1) papper att anteckna på. Mitt blir fulltecknat redan första gången och försvinner i den allmänna röran hemma. Sanningen är att jag inte, ens om jag skulle hitta det, vill ta det med mig det till kursen för jag har gjort konstiga anteckningar på det för att komma ihåg att kolla upp när jag kommer hem.
På detta papper står det nog:
Lägg upp 106 maskor på en lång rundsticka nr 10. Sticka rätstickning fram och tillbaka över dessa i 4 varv.
Efter dessa fyra varv byter man om man har en sticka med utbytbara ändar ut den sticka man ska sticka med till en nr 12. Den man stickar från kan låta man var kvar i storlek 10 för att maskorna lättare ska glida fram och av
Stickningen sluts nu till en ring. Nu vidtar slätstickning på rundsticka. Det vill säga alla varv räta. Detta ska man fortsätta tills tröjan är lagom längd från där man vill ha den i nederkant upp till ganska tajt under armhålan.
Inga centimeterangivelser här inte. Instruktionen är och förblir lagom lång.nånstans hör i alla fall siffror som 40 centimeter eller 45 centimeter. Min hjärna säger mig att lagom lång ≠ 40 cm i mitt fall. Inte ens 45 centimeter kommer att var i närheten av lagom lång om jag inte tänker mig att sticka en så kallad magtröja där mittpartiet på mig är bart. Jag har efter 50 år ganska god koll på hur mina kroppsmått förhåller sig till normala kroppsmått. Efter som jag även är en aning rund så går det ju åt en hel del extra garn runt om så jag frågar om 13 nystan verkligen räcker när stickar en XL och jag som person är ganska lång i ryggen.
Lagom lång blir när jag är klar 60 centimeter från nederkant till ganska tajt neder armhålan. Det vill säga 50 % mer än normaltröjan.
Här görs förberedelser för avmaskningar för ärmhål. Kroppstyckes maskor räknas och delas i två lika stora delar genom att en markörer sätt vid vardera sidan. Det är här jag upptäcker, först nu. att jag inte alls har 106 maskor utan något färre maskor. Det över 100, 102 eller 104. Lyckligtvis är det i alla fall ett jämt antal maskor som går att dela i två. Jag har dessutom genom att skarva två knittprokablar dragit på mig tuben och konstaterat att jag får plats i den och den känns tillräckligt stor. Det vill säga den är lite trång i nederkanten och nederkanten rullar sig trots att jag stickad dessa stipulerade 4 varv antirullningsnederkantsstickning av rätstickade varv. Detta är ett senare problem som jag är fullständigt säker på att jag kan få hjälp med av nån av de andra som jobbar på stället som jag går kursen. Någon som är lite mindre av glad amatör och mer erfaren stickare än vår lärare. Dessa 60 cm är i för sig i kortaste laget men jag har en viss förhoppning att tröjan töjer sig något på längden. Kanske drar det ut sig på bredden också? Jag tvivlar på det men längden kanske gör att den trånga delen hamnar på en mindre rund del av mig.
Ärmavmaskingar går till så att det gör 4 ö hpt i varje sida. 2 före och 2 efter sidomarkeringarna.
Tyvärr gör jag mina lite för hårt och blir lite missnöjd. Ännu mer tyvärr är tröjfröken där alldeles för snabbt och hjälpsamt klipper av tråden åt mig när jag klar. Jag skulle behöva repa upp och göra om avmaskningar för att blir nöjd. Nej, fel inte jag skulle behöva jag måste göra det för annars kommer jag att gräma mig och bli missnöjd. Så är det när man har vissa tendens till tvångstankar.
Efter att vi gång två gjort avmaskningar för de kommande ärmarna är det dax att börja på sagda ärmar. Mitt papper med intressanta anteckningar ligger som sagt hemma men jag har med mig mitt nya block. Jag lyssnar noga och uppmärksamt när fröken rabblar siffror åt oss att lägga upp och skriva upp för ärmar. Alla andra sticka tröjor i mindre storlek än vad jag gör. De ska lägga upp 20 maskor. Jag som har en XL ska lägga upp 21 maskor. Efter 4 varv kantskickning. Rätstickning fram och tillbaka ska det magisk loopa runt på rundsticka. Dela upp maskorna i två lika stora delar och magiloopa. Du det behövs en jävla magi för att dela 21 i två lika stora delar. Maskor i en stickning är liksom väldigt diskreta. Men det håller jag för mig själv. Det muttras lite om två ungefär lika stora delar när hon själv inser att vissa fått ett udda antal maskor att dela i två lika stora delar.
Jag undrar för mig själv varför hon i nybörjarkurs inte går upp två maskor mellan storlekarna där. Allra helst som hon behåller maskantalet lika i mellan två av de mindre storlekar. Jag trodde nämligen att hon gjorde den behållningen för att undvika uddantal för nybörjare men inte då. I själva kroppsdelen var ju skillnaden i maskor jämn och ungefär 6 tror jag. Jag lyssnade och antecknade inte så noga vad de andra skulle ha men några skulle lägga upp 100 och jag skulle ha 106. De skulle ge ungefär + 6 centimeter i i omkrets. Det vill säga +3 fram och +3 bak vilket lät rimligt i mina öron. Det är ganska stor och pösig tröja från början så det kanske inte behövs ökas en decimeter mellan storlekarna runt magen. Men om man räknar 1 maska. 1 cm så år inte så mycket i skillnad mellan storlek S och XL. Sen tillkommer ju ökningar för att få ärmen ärmformad så jag tänkte det löser väl sig där så småningom.
Här kom dagens guldkorn i tips och trix. Det som gör att kursen tros allt är värd att gå. Här kommer tröjfröken med det briljanta tipset mät nerifrån hela tiden när ni gör ökningar. Om det står i mönstret att det ska göras ökningar först vid x cm och sen ökas var y:te cm. Räkna om och ta siffrorna från nerkant öka vid x första gången , öka vid x+y cm andra gången, tredje ökningen vid x+2y cm också så vidare. Naturligtvis uttryckte hon det inte så utan på sitt sätt. Det här är mitt sätta uttrycka det på som den siffermänniska jag är. Eftersom det är en nybörjarkurs undvek hon också att ta upp det som ofta är en källa till förvirring i mönster vi är ökningar. Om den sista ökning ska göras vid x+(n-1)y eller x+ny där n är antalet ökningar.
Jag frågar om jag ska öka på antalet kantvarv på ärmarna för att undvika rullfenomenet som har uppstått på magdelen. Nej det ska jag inte! Nederkanten på min tröja kommer att fixa till sig blir jag försäkrad om. Ja det tror jag också att det blir. Genom att en på riktigt stickkunnig person hjälper mig att ta upp maskor i nerkanten eller i värsta fall hjälp mig att sticka om nederkanten nerifrån. Inte en övning jag ser fram emot att kanske behöva göra men ja vet att det är görbart. Jag har dock aldrig gjort det nån gång.
En annan av tjejerna vill också göra sin nerkant och hela ärmen lite längre och vill att mudden ska gå ner på handryggen. Vi får oss till livs en lektion i hur muddar fungerar. Det var inte det vi ville ha. Svaret min halvfalska nybörjare till kurskollega borde ha fått var att öka maskantalet så blir din mudd inte så tajt. Alla helst som hon precis som jag är hårdstickare. Vi får också nått virrigt irrigt argument om symmetriskäl. Fast i tröjfröken värld heter likadana och lika långa.
Så jag vet alltså när jag lägger upp för att sticka ärmen där på kursen att jag kommer att repa upp det hela hemma igen. För även om jag måste fixa till nederkanten på tröjan i efterhand så är det himla onödigt att behöva fixa ärmarna också i efter hand nu när jag inte ens har börjat på dem. Jag köper hennes symmetriskäl men min symmetri bygger på att det ska stickas på ett par varv i nederkant på min tröja. Så om jag tvivlar på hennes 21 maskor så gör det inget för det kan jag fixa om hemma igen.
Så jag lägger alltså upp enligt muntlig information 21 maskor på rundsticka nr 10. Stickar 4 varv rät stickning. Binder ihop till magisk lopp och fördelar så gott det nu går i två lika stora delar och byter erforderlig ändsticka till nr 12.
Efter 15 cm ska vi göra fösta ökningen. Nybörjakurs. I första maskan på varvet och sista maskan på varvet stickas det nu i främre och bakre maskbågen för att öka en maska. Skitbra instruktioner för nybörjare som sagt. Gör sen dessa ökningar vid 23 cm, 31 cm och 39 cm. Det är de siffror jag får. Vad de andra får vet jag inte. Jag är lite ur slag och ska inte belasta min hjärna med alltför många ovidkommande siffror just den dan. Här får vi i alla fall en totallängd på 45 centimeter. Eller så lång ni vill/behöver ha den. Från handled till armhåla. Även här gör jag en mental anteckning om att jag vill säkert ha den längre. Om jag inte gillar tröjor som är för korta i rocken är tröjor som är för korta i ärmar etter värre. Förutom att det vansinnigt oskönt är det skitfult. Om du inte begriper tänk dig en välklädd herre med förkorta kavajärmar eller skjortärmar.
Så jag gör ökning på de sätt hon vill och kör på. Jag ska ju i alla fall repa upp ingen sen hemma. Jag stickar och pratar och mäter. Fröken imponera , eller i alla fall tror jag hon försöker imponera på mig när hon kan tala om hur lång min stickad bit är innan jag hunnit mäta den. Jag är usel på att uppskatta mått. Det är något som jag vet om. Däremot är jag bra på att fuska i mått. Ett A4 är ungefär 20×30 cm. Med den kunskapen kommer man ganska långt. Tyvärr, för fröken, är jag dessutom dotter till en pappa som hade samma förmåga som fröken. Mått på upp till en halvmeter kunde han uppskatta på centimetern när. Oftast när det var mindre saker kunde han uppskatta på halvcentimetern och muttrar och skruvar kunde han bara genom att titta på dem säga var det var för dimension. Så jag bar konstaterade i min hjärna, jaha hon är sån , det måste vara praktiskt om man håller på med tygbitar hela dagarna. Imponerad hennes färdighet blir jag inte tyvärr.
Efter att jag gjort min första ökning och börjar närma mig nästa börjar skärskåda mina ökningar. Ökningar var ju en av orsakerna till att verkligen ville gå den inställda vantkursen. De är inte bra. Jag visar fröknarna. Ja det blir ett litet hål där det beror på garnet säger de. Fast det är inte alls hålet som bekymrar mig. Jag vet sen min sejour med häl minskningar att det som mycket väl kan bli snyggt i tunt garn kanske inte alls fungerar i tjockare garn. Min första provhäl har tre olika varianter med ökningar som alla ser mer eller mindre ok ut och som jag kan leva med allihop. Att gå från stickor 4 till stickor 12 och ett dubbelt så tjockt garn har naturligtvis konsekvenser. Det som i Big Fabel och stickor 4 är en i mitt tycket helt ok ökning ser i Easy stickor 12 väldigt märkligt ut. Jag pekar och säger. Nej, det är inte hålet som jag är missnöjd med det är att det ser ut som jag stickat en avig maska mitt i min rätstickning där som stör mig. På nåt sätt har det i alla fall gått fram att jag har någon liten stickkunskap. I sista skälvande minuten just innan kursen slutar för dagen visar fröken mig en eller två andra ökningar där man plockar mellan maskorna. Den ökning som jag gjort här hemma tidigare i provhälen och minst nöjd med. Men det finns inte så mycket tid att vifta med. Fröknarna försöker försäkra mig om att ingen ser och att de kommer på undersidan ärmen. Men jag säger att jag ser och att jag vet. Som sagt olika tjocka garn har olika egenskaper kanske kommer den ökning som inte funkade i tunn garn var ypperligt i tjockt garn.
Problemet är att jag stickar lite mot klockan. Min axel är på väg att lägga av igen. Jag har förmodligen inte möjlighet att sticka en tröja till om detta förstlingsverk inte blir så bra. Det har trots rundsticka och den avlastning det ger varit ganska tung att sticka det jag gjort hittills. När jag satt med bara den lilla i ärmen torsdags gjorde det förbannat ont. Det är därför jag ska ägna mig åt tröjomatik och torrstickning istället för provstickning och upprepning. Jag köpte ytterligare ett nystan till för att ha kvar mitt ärmprov som prov och sen börja på nästa nystan men mitt extranystan vekar ha försvunnit och jag måste nog repa upp och ta till vara varenda meter av garnet jag har. Jag har repat upp den ärm jag stickade på kursen men sen har jag provstickat en bit på en ny ärm. Även den måste jag nu repa upp bara för att jag tappat bort mitt skitdyra nystan. Jag har heller inget nystan till övers för akrobatiken med att sticka om mina minskningar så det måste jag göra först.
Jag har alltså en vecka på mig att repa upp det jag är missnöjd med och åstadkomma två ärmar jag är nöjd med till nästa torsdag utan att min arm går sönder av för mycket stickande. Tröjomatik är min räddning och vän tror jag. Både tidsmässigt och medicinskt.
Tågordning är att börjar med att repa upp det jag är missnöjd med på fram och bakstycket och stickar till det som jag vill. Har jag tur kommer det att räcka trots en snålt tilltagna snutten. I värsta fall får jag skarva och se glad ut. Problemet är att jag inte tror på deras skarvmetod med enzymer från munnen.
Som övning under tiden och lite avlastning ska jag räkna på hur jag ska sticka ärmarna så att de blir bra. Kanske ska jag provsticka en ökningar på min prov ärm innan jag repar upp den för att frigöra mitt grå garn. Jag vill ogärna klippa av det och jag vill kunna göra engar åtgångsberäkning om jag nu skulle hålla i axeln och vilja göra en tröja till.
Beräkningar. Ärmar:
Antag att 1 maska är 1 cm bred. Min överarm är 38 cm bred mätt med bara en tunn udertröja på mig. Enligt det tänkta mönstret ska min ärm vara 21+2+2+2+2 =29 maskor vi överarmen. 29<38. Det saknas ungefär en decimeter. Lägg till ett par centimeter för rörelsevidd och kanske förmåga att ha tröjan ovanpå något tjockare utan att jag ser ut som en möglig falukorv i min skapelse. Jag vill alltså ha 40 maskor när jag slutar uppe vi ärmhålet innan avmaskningar på ärmen vidtar.
Det finns flera sätt att lösa detta problem. Ett är att behålla antalet ökningar och börja med 32 maskor i nederkant. Ett annat sätt är att som Rasmus föreslog att utgå från dessa 21 och göra flera och tätare ökningar. ett annat förslag från Rasmus efter att ha mätt den luvtröja jag hade på mig var att helt enkelt dubbla antalet maskor hel vägen. Luvtröjan var väl storleksordningen 2 gånger 30 centimeter i ärmomfång.
Jag tror på en lösning som är en blandning av alla förslagen. en ärm som är 42 maskor i nederkant och 58 i överärmen kommer att alldeles för flaxig i nederkant och för stor och bylsig i överkant. Tänk särken till folkdräkten. En kombination av ärmlängden i den vanliga särken och den otyglade flaxigheten hos finsärken är ingen bra idé. Min provärm jag har nu har 24 maskor och 8 varv mudd i nerkant. dessutom la jag upp på på stickor 12 men stickade på stickor 10. Den fula lite glesa uppläggningskanten som jag störde mig på när jag stickade mudden kom på något mysko sätt på insidan och syns inte alls utåt. Jag måste försöka gör om det på de ärmar som ska bli de riktiga ärmarna.
Då har vi utgånspunt 24 maskor. Önskat slutmål 40 maskor. 40-24=16. Det ska ökas 16 maskor. Varje ökning är två maskor. 16/2=8. Det ska vara åtta ökningar. Jag räknar med att jag vill ha min är minst fem centimeter länger än de föreslagna förtiofem. Min arm är indte 38 centimeter tjock förrän ganska långt upp. Sita ökningen på den föreslagan äremen är 6 cm innan färdig längd. Säg att jag kan nöja mig med 5 cm innan färdig längd. Min sista ökning bör då vara vid 45 cm. Det är ju himla lockade med Rasmus förslag om att dubbla ökningar fra gånger man jag tror inte det blir så bra. Låt os dessutom utgå ifrån att flaxiga underärmar på svårtvättad ylletröja inte är en hit. Den föreslagna 15 cm innan första ökning är kanske ett bra riktvärde. 45-15=30. Men då ska vi räkna in 45 och 15 det var det där med x+ny. Skulle det vara n-1, n eller n+1?
Ärmöknings med femcentimeters intervall och starvärde 24 ger: 00 cm 24 maskor; 15 cm 26 maskor; 20 cm 28 maskor; 25 cm 30 maskor; 30 cm 32 maskor; 35 cm 34 maskor; 40 cm 36 maskor; 45 cm 38 maskor.
Det tål att tänkas på. Räcker 8 maskor eller ska jag gå ner och öka från 10 cm och komma upp i 40 maskor? Jag tär ganska glad i jämna femtal, att hålla på att fippla med 15, 19, 23, 27, 31, 35, 39 ligger inte riktigt för mig. När jag skriver ut siffrorna nu så ser jag att de sammanfaller med de som jag fick av fröken men var fjärde istället för var åttonde cm. Det ä ju lysande. Jag kör på hennes tabell men med ett större ingångsvärde och tätare ökningar.