Igår när jag kom ut till mina sticktanter hade den vilsna tanten hittat dit. Jag kom väldigt sent för jag hade somnat ifrån ett radioprogram men tänkte jag går ut i alla fall. Jag var nog ganska glad att jag kom ut i senaste laget. Eftersom jag glömt hälften av min grejor fick jag gå en extra gång hem och det var precis lagom av den irriga tanten som bröt upp vid 16.
Sen satt jag och en av tanterna kvar till klockan 17 och stickade. Jag är ju lite av garnhälare i dessa covid-19-tider när damer över 80 inte ska gå i affärer. Förra veckan hade jag med mig lite garn som jag försökte truga på en av tant och sen en annan men det gick inte. Igår fick jag napp och tant Ingrid ville försöka sig på samma typ av mössa som jag stickar. Naturligtvis hade jag inte mönstret med mig så det var en av sakerna jag var hem och hämtade.
Det var lite ovant att höra gängets absolut skickligaste stickerska och allas vår stickfröken klaga över att något var krångligt och besvärligt men samtidigt lite befriande också.