Världens tråkigaste sockor i step är klara. Helt enkelt för de fick bli som de blev. Vi provade på barnet. Lite stort runt hälen precis som mina brandgula sockor på mig men till skilland från de brandgula så avslutade jag stickningen i tid så de är inte så snabelskoaktiga tror jag.
När jag precis sticka hälen nöp ju barnet i garnet och sa: Snyggt garn, jag vill ha sånna man sätter här och visade på sin armar. Riktigt vad sånna man sätter här var för någonting fick vi inte riktigt klart för oss.
När jag lämnade över sockorna passade vi på att fråga vad det var som man sätter på armarna. Var det vantar eller handledsvärmare eller något annat? Jag råkade ha en färdigstickad handledsvärmare där jag inte hunnit fästa trådan än som jag höll upp och som vi provade på den lilla armen. Var det möjligen en sån det önskades? Jo det var det nog.
Nästa fråga var då om det skulle vara en sån i samma gröna garn som sockorna eller det gröna garnet som den hanledvärmare han just provat är i. Efter mycket funderande med garnnystan och färdigstickade alster så bestämde han sig för sån som handledvärmaren var stickad i.