Det var inte så här jag hade tänkt mig mitt första år som pensionär. Jag gillar visserligen mitt nya sovrum men jag hade tänkt att se mer att mitt nya tygbitrum och skapa mer. Det vimpelspel jag hade tänkt sy till det lilla barnets dopdag är inte klart till ettårsdagen heller så det fick bli köpt present i form av lego.
Som om vi någonsin skulle köpa något annat än lego till små barn? (eller stora barn.) Därför gav vi oss ut på legoköparstråt för att köpa lego, lego och lego till de tre födelsedagsbarnen. Egentligen duplo, lego, lego men duplo heter lego det med numer eller hur det är. Först går man in i närmaste leksakaffär som är en BR och kollar vad de har. Dyrt, dyrt och ännu dyrare. Sen funderar jag över vad vi är och vad vi vill förmedla med vår present till det lilla barnet. Legobitar med siffror på känns väldigt mycket Katarina och Rasmus. Jo, det är väl rätt tänkt men Rasmus påpekar att den matematik barnet föräldrar bedriver är mer åt det montära hållet där antal och värde inte är samma sak.
Sen var det där med leksakaffär också. Först kom Stor och liten och slog ut alla småhandlarna. Stor och liten var en bra leksaffär med två års garanti på sina leksaker. Leksaker som ofta höll de två åren och tio till. Nu är de ersatta med BR som inte alls håller samma kvalite. Vi beger oss alltså till Odenplan där en av de få kvarvarande ickeBRhandlarna finns. De övriga i Stockholmsområdet finns i Högdalen och Solna. Där finns inte sifferlegot men väl det Nalle Puh lego jag tittat också tittat på. Jag ratar Nalle Puh legot, lite grann i tron om att farmor kanske inte tycker om det imprialistiska disney framställda bilderna av A. A. Milnes litterära figurer. Hade det varit det andra duplobarnet med hans Nalle Puh-älskade mamma hade lådan varit given. Till det barnet hittade vi andra byggleksaker som inte var lego men som var väldigt rätt. Annars är det här rätt affär för att hittat gammalt lego i. Omsättning på lego är inte så stor och när affärsinnehavaren fått fundera och gräva en stund så hittar han precis rätt låda för vårt tredje födelsedagsbarn. Det första förslaget på jättelådan för 800 kronor med lika många små bitar i var visserligen helt rätt tänkt men fel ändå.
Den stora födelsedagen för det första lilla barnet anländer vi med vårt i mitt tycke lite futtiga presenten. Den visar sig vara ungefär i samma storlek och prisklass som de andra släktingarnas och vi hade nog kunnat nöja oss med en lite mindre och billigare lådan som Rasmus ville. Min stora förvång är farmor och farfars present som är en tovad Nalle Puh handdocka. Mycket fin rip off på disneys variant av Nalle Puh, annars vet man ju inte att att generisk nalle är Nalle Puh. Hoppla, där fick jag. Jag som undrar om man får göra så? och är det inte varumärkesintång och har de som gjort dockan betalat sin royalty till rätt instanser? Det är jag som är piratpartisten… Även mitt skryt om riktig leksakaffär faller på att ingen har ens hört talas om BR.
Varför bryr jag mig ens? För min egen skull. Jag vill att det ska finnas leksakshandlare kvar utanför den stora kedjan som häller ut dyrt skräp. Jag vill att Nalle Puh ska få fortsätta vara en trevlig barnbok från en bortglömd era där barnen skapade sin fantasivärld. Jag vill att vi ska ha fungerade copyrightslagar och rätt till personlig integritet.