Sent omsider kom jag iväg på symaskinsprovning i måndags. Där blev jag naturligt förtjust i en ny symaskin. Rasmus undrade oroligt om jag spontanköpte den. Svaret är nej. Den kostar med rabatt en och en halv gång vad min två nya kostade, den är stor och den är tung. Det sista är bokstavligt talat ett tungt skäl för att inte köpa den. Mitt lilla krypin kräver att saker lätt kan plockas undan.
Orsaken till att jag hamnat i tygaffärens mailregister är att jag skulle ha gått en lapptäckskurs där. Tyvärr blev den inställd men vi hoppas det blir en till hösten. Lite tips fick jag i alla fall med mig, och en bit mellanläggsvadd. Jag har ju givit mig tygköpsförbud men det gäller inte specialtyger.
Ett tips var att börja med något litet. Ett laptopfodral tycker jag är lagom. Ett laptopfodral har naturligtvis tema pixlar. Vag gör jag med 8×6 pixlar? Det är inte så mycket. Supermariosvampen (som jag och sonen odlar i “det där spelet på en populär sajt ni vet”) är 16×16. Inspirerad av sonens datorspelande och en virkad filt jag sett på nätet gick tankarna till tetris. Alla vet hur tetris fungerar, full rad försvinner. Det betyder att mönstret måste innehålla “hål”, dessutom är tetris tio pixlar långt.
Går man upp i antalet fyrkanter till fem får man pentominobrickor. Pentominobrickor brukar läggas i olika mönster utan hål! Bingo! Det finns 12 olika pentomino brickor. Sen tidigare vet jag att det går att lägga två rektanglar 5×6. Problemet är jag inte minns hur man lägger ihop dem så, men det är för att citera matiasan “bara ett kombinatorisk problem”.