Dokumentation är bra. Ibland kan den vara rolig också. Oftast är den mest bara försvunnen när man vill ha tag på en speciell sak men väldigt omfattande och i vägen och tar plats när man ska ha den som fysiska papper hemma.
Det jag letar efter idag är mönstret på en mössa. För en gångs skull tror jag att jag vet vara jag ställt boken och kan nog hitta den. Sen sätter latmasken in och jag ska ju ha lite text här på tygbittar om hur jag gjorde min mössa. Det blir en stunds rolig läsning av minnen innan jag hittar min text. Olyckligtvis skrev jag inte upp hur jag gjorde sonen eller barnbarnets mössa vilket hade varit bra för jag behöver mått mellan nederkant och första avmaskningen. Om jag hade haft min mössa kvar hade jag kunnat göra en uppskattning om hur många cm jag bör lägga till för en normal mössa men min mössa har gått till de sälla jaktmarkerna.
Mitt minne säger mig lite vag att det på en Katarinamössa är 20 cm från nederkant till avmaskning. Det är också vad jag vet att jag kört med på bärmössorna men där ska nog måttet var 15-18 eller möjligen 20 på en vuxenmössan. Måttet sticka ett garnnystan känns å andra sidan väldigt vagt och dessutom lite riskabelt då jag inte vet om jag började på ett nytt nystan eller inte. Jag tror boken säger 23 cm för en herrmössa men då är det en så kallad sotarmössa som bara sitter mitt uppe på skallen och inte alls täcker öronen.
Mätning på Martins mörkblå och röda mössa
Mätning på sonens mössa ger 23 cm från nederkant till första avmaskningen. Den är både för kort och för lång i omgångar så 23 blir nog bra. Sen vekar det vara 2 cm mellan avmaskningarna. Avmaksningar i sig verkar var som på den försvunna gröna mössa. Först alla aviga, sen alla räta och sen 3 ihop en avig sticka nåt varv och dra ihop allt.
Mösstickningen har varit min resestickning sen Rasmus halsduk blev för lång och bökig att dra upp på bussen och tunnelbanan. Temperaturen går stadigt neråt så mössa och halsduk behöver bli klar snart. Igår hade jag Rasmus anorak på mig som ytterplagg när jag som vanligt drog upp stickningen på bussen. Stickningen går väldigt fint i färg med den. Sonen såg inte riktigt glad ut när jag påpekade det. Mössan är ju tänkt till honom för att matcha hans fuskpolo. Det finns visserligen garn kvar att sticka en till mössa till honom om den här inte blir bra men det kanske blir lite förvirrande om det finns två (nästan) likadana mössor där vi båda kommer att föredra den ena för den är bäst.